Orolig

Jag vill åka ut till stallet.
Känner mig jätteorolig. Men det är nog ingen fara.
Eller vad tror ni? Uah.
Stackars min gamla tant..
Min älskade lilla(stora) häst.
Jag är en person som alltid föreställer mig det värsta så varje gång det är något fel med henne är jag tvärsäker på att vi kommer behöva ta bort henne.
Jag vet ju att vi nån gång kommer behöva göra det eftersom ingen lever för evigt. Men hon har betytt så mycket så den dagen hoppas jag är långt borta.
Det är hon som har fått mig att kämpa vidare när livet inte varit så roligt att leva.