2012-01-07

Stallet

Idag kom jag ut till stallet med 10-bussen.
Jag började med att släppa ut hästarna, mocka och fixa vatten.
Gjorde även i ordning middagen så det var klart.

Nikita: "Longerade" henne idag. Använder "-tecken för att hon inte kan bli longerad ordentligt än. Utan det var mer för att hon skulle få bocka av sig lite.
Hon springer inte hela varvet runt utan genar, jag och Molly (medryttare) har pratat om att vi ska pröva tillsammans någon dag. Tror det är enklare att lära henne när man är två. Men i alla fall så gick jag 15 minuter till ett ställe där hon kunde springa av sig. Först lät jag henne trava i båda varven. Hon var lite busig och bockade några gånger, i galoppen bockade hon också. Men efter ett tag lugna hon ner sig. Jag tog då på inspänningstyglar, jag hade dem väldigt löst spända. Hon fick gå lite i trav och sedan tog jag av dem. Höll väl på i 15 minuter och sedan 15 minuters promenad hem.
Lite nyfiken på kameran.. 
Chantal: Planen var att gå en promenad igen men hon ville inte röra sig ur fläcken. Först när jag skulle ta ut henne vägrade hon att gå. Så jag släppte ut dem andra under tiden. Hon stod ute, lös men rörde sig inte från platsen där jag lämnade henne. Trots att jag gick förbi med Brolle. Tillslut lyckades jag få ut henne i hagen. När jag var klar med Nikita gick jag för att hämta henne. Hon stod i ena hörnet och vägrade gå. Frambenen var svullna och lite varma, bakbenen var ganska fina men lite tjockare än innan. Jag försökte få henne att röra sig men hon vägrade. Så jag stod i hagen och mös med henne. Det gjorde verkligen ont i mig att se henne och jag är så förbannad på Lasse. Jag hade äntligen fått honom att inse att vi måste kolla upp vad som är del med henne. Skulle ringa kliniken på måndag, men sen hovslagaren sa att hon hade gått på sulorna vill han avvakta. Han tror seriöst att det är där felet sitter. Fast hon varit dålig längre än så. Jag vill bara skrika på honom men det sätter fungerar inte, man måste lirka och få han att vilja det själv. Som om det är hans idé. Det går inte att säga till honom för då blir han sur och vägrar. Jag kände mig så sämst när jag stod med Chantal, så himla elak. Men jag ska få henne till en veterinär. Min tjej ska inte ha ont!
Du kommer alltid vara nummer ett...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar